2a Delrapport av projektet

2:a  Delrapport av projektet:

Keramiker och skulptörer i samverkan för att utveckla metoder för formgivning, byggande  och bränning av stora keramiska skulpturala verk.

Perioden: 1/10 -2009 – 19/11-2010.

 

Under hösten -09 hölls 2 arbetsträffar då föreningens medlemmar tog hand om de stora skulpturerna som byggdes i augusti samt planerade för den fortsatta utvecklingen av projektet.

Under vintern tog projektet paus. Helena och Staffan for till ”sin” keramikby i Laos.
Eva och Åke återvände till Tamil Nadu i Sydindien för fortsatta studier av Ayanaar-keramiken och kulturen. Eva och Åke besökte Palanichamy och diskuterade ett fortsatt samarbete, bl.a planer på att sommaren 2010 åka ner till Sydindien med filmaren Tony McVeigh för att filma Palanichamy i sin hemmiljö samt filma en stor festival då en 5 m. hög Ayanaar-skulptur installeras i ett tempel.

Denna filmresa blev inte av, då föreningens strävan att finansiera fortsättningen på filmarbetet ännu inte har burit frukt. Finansieringsarbetet kommer att återupptas vintern 2010/2011.

Under våren -10 hölls ett stort antal arbetsträffar på temat: Utveckling av bygg- och brännteknik.
Vi byggde en ”provugn” på 1,5 m³, gallerbur i järn, klädd med keramisk fiber. I samarbete med Pajse Maskin konstruerades en prototyp till rapsoljebrännare.

På en av arbetsträffarna i maj hade vi besök av ugnskonsulent Håkan Fredholm.
Håkan Fredholm har varit ugnschef på Rörstrands Porslinsfabrik i 20 år samt på Porslins och Keramikskolan i Lidköping i 15 år. Håkan ställde upp utan ersättning men fick resan betald samt fritt boende.
Håkan övertygade oss om att överge rapsoljebrännarna till det stora ugnsbygget, då dom brännarna inte går att reglera lika exakt som gasbrännare.
Att bränna så här stora skulpturer till stengodstemperatur är svårt nog, så fler osäkra parametrar än nödvändigt, är bäst att undvika.

Vi undersökte möjligheterna att bränna med biogas, men kom till slut fram till att biogas ännu inte är tillräckligt utvecklad för att fungera för våra behov.
Problemet med biogas är idag framförallt ett distributionsproblem. Under arbetets gång uppkom idén att i framtiden lägga ner en ”pipeline” från Stava Gård till Lokatta Keramik, eftersom Stava har planer på att påbörja biogastillverkning. Nu till en början får det bli gasol.

Under senvåren och försommaren arbetades konstruktionsritningarna till det stora ugnsbygget fram. Med stor hjälp av Håkan F. planerades för ett mera kvalitativt bygge än vad vi hade tänkt oss från början. Mycket arbete lades ned på konstruktionsarbete och materialval.

Murningsarbetet kom igång i juli. Smidesarbetet gjordes i augusti. Monteringen av den keramiska fibern gjordes i september och brännarna och alla övriga installationsarbeten gjordes i oktober.

Ugnen har en innervolym av h. 3,0 m., dj. 2,4m., br. 1,5 m.
Den består av 2 murade sockelsidor mellan vilka dom mobila ugnsunderrederna kan skjutas in.
I bakänden av sockelsidorna finns en murad skorsten med  rökgasutsug i bottenkant av ugns- kammaren. Rökgasarean är ca. 0,3 m². Den murade skorstensdelen är ca. 2 m. hög. Därpå följer en s.k dragavskiljare, en öppen spalt på 15 cm. som ska hjälpa till att få fart på rökgaserna genom att ta in kall luft från sidorna. Därpå övergår skorstenen i en konisk rökgaskupa som i sin tur övergår i en fyrkantig (area ca. 0,2 m²) plåtskorsten upp till 5 m. höjd.
På de 2 murade sockelsidorna samt ovanpå rökgasutsuget står en av armeringsmatta och vinkeljärn ihopsvetsad ”bur”. Även dörrstommen är konstruerad av armeringsmatta och vinkeljärn, som löper på hjul i taket.
Invändigt på ugnsburen och dörren är monterat, utifrån och in: 30 mm. aluminiumfolie-klädd stenul-
lsskiva, 100 mm. keramisk fiber som tål 1250° och (innerst) 50 mm. keramisk fiber som tål 1400°.
Som brännare används 16 st. ,8 på var sida, gasolbrännare med effekt på 26 Kwh vardera vid gastryck 2,0 Kg/h. 3 st. temperaturvisare samt ”keramiska käglor” används för att kontrollera temperaturen.

I november -10 gjordes den första bränningen, av den 2,7 m. höga Ayanaarhästen.
Håkan Fredholm kom återigen till Gotland för att vara oss behjälpliga. Bränningen tog 44 timmar, med dygnetrunt-passning.

Ett antal händelser inträffade under bränningen. Händelser som vi lärde oss att hantera under resans gång.
Ugnen fungerade mycket bra, vi nådde 1270° utan problem. Hästen blev mycket vacker. Vad som visade sig, var att hästen var byggd som om den skulle brännas till lergodstemperatur 1000°. I Syd- indien bränner dom bara till max 1000°. Nu vid stengodstemperatur 1270°, då leran ”sintrar”, blir leran lite mjuk uppe i dom höga temperaturerna. Bakre delen på huvudet (av hästen) vilade på den horisontella delen av ryggen, som när leran mjuknade inte riktigt orkade bära upp hela huvudets vikt, varpå huvudet sjönk bakåt en del och sprickbildning uppstod.
Lärdomen av detta är att när man bygger med den sydindiska tekniken till stengodstemperatur måste i vissa fall stödväggar byggas in i skulpturen för att bära upp vikten i dom höga  temperaturerna.

Nu tar projektet aningen paus över vintern.

Då brännutvecklingsarbetet och ugnsbygget blev mera tidskrävande och omfattande än vad vi från början hade tänkt oss, så beslutade vi att skjuta på den ”Självbrännande skulpturen” till maj/juni 2011.

Föreningen har idag 20 medlemmar och ett antal medlemsförfrågningar.
Föreningen har fått sitt första gemensamma uppdrag till offentlig utsmyckning. Vi har fått förfrågan från ett antal keramiker och skulptörer om vi kommer att arrangera några work-shops under 2011. Vi har fått förfrågan från Konstskolor om vi kan tänka oss att ordna specialwork-shops för dem.
Arbetet med filmfinansieringen för att färdigställa dokumentärfilmen fortsätter.
Många idéer för den fortsatta verksamheten finns bland föreningens medlemmar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *